"Inkubatorn finns därute" – en rapport från Living Labs Kvarteret

Open Access: PDF

Ehn, Pelle, Anders Emilson, Per-Anders Hillgren, och Anna Seravalli. 2011. “Inkubatorn finns därute!”. Rapport från en workshopserie där förutsättningarna för att etablera en inkubator för social innovation i Malmö undersökts. Medea Collaborative Media Initiative.

Under våren 2011 har ett 40-tal aktörer från privat, offentlig och tredje sektor samlats på MEDEA för att i tre workshopar diskutera och gestalta förutsättningarna för en framtida inkubator för social innovation i Malmö. Denna rapport är en del av dokumentationen från workshopserien som har organiserats och dokumenterats av MEDEA vid Malmö Högskola i anknytning till forskningstemat design för social innovation och strukturfondsprojektet Living Labs “Kvarteret”.

Hela rapporten finns att ladda ner här.

Utdrag: “Inkubatorn finns därute!” – rapport från en workshopserie där förutsättningarna för att etablera en inkubator för social innovation i Malmö undersökts

Under våren 2011 har ett 40-tal aktörer från privat, offentlig och tredje sektor samlats på MEDEA för att i tre workshopar diskutera och gestalta förutsättningarna för en framtida inkubator för social innovation. Med inspiration från internationella initiativ, men med fokus på Malmös lokala kontext, har olika frågeställningar bearbetats och diskuterats; exempelvis vilket slags stöd kan en framtida inkubator bidra med? Hur kan den samverka med det omgivande samhället? Hur värderar och bedömer man olika initiativ?

En distribuerad inkubator
Denna process har genererat idéer om inkubatorns form och innehåll. När det gäller formen så rörde sig diskussionerna mellan två starka bilder (se bild nedan):

SocialInkubatorFigur1

Å ena sidan den centraliserade inkubatorn befintlig i ett stort hus med ett fast antal anställda; å andra sidan den distribuerade inkubatorn som skulle kunna ha en central nod i ett hus och ett mindre antal anställda men framförallt bestå av ett antal i staden utspridda inkubatorfunktioner inbäddade i ett företag, ett kommunkontor eller en förening samt vid behov tillgång till olika stödformer genom en resurspool. Under processen kom de flesta diskussioner att kretsa runt idén om den distribuerade inkubatorn.

Inkubatorn som en frizon
När det gäller innehållet i inkubatorn och olika funktioner som den bör tillhandahålla växte under workshoparna några teman fram. Ett tema var idén om en frizon, en plats där man kan experimentera, utveckla och testa idéer. I frizonen kan medborgare, entreprenörer och tjänstemän gå in och ta en annan roll än den man brukar ha. Där är det även tillåtet att utmana och tänja på gränserna för ekonomiska eller juridiska ramar (framgångsrik social innovation innebär ofta en utmaning eller förändring av existerande strukturer och system). Frizonen skulle även kunna vara en plats där man kan skapa en gemensam förståelsehorisont, ett gemensamt språk, genom ömsesidigt lärande mellan tjänstemän från olika förvaltningar, aktörer från idéburen sektor, näringsliv och högskola. Workshopdeltagarna menade att både privat, offentlig och tredje sektor behöver förnya sig vilket de kan göra genom samarbete och ömsesidigt lärande.

Folkrörelse 2.0
Ett annat tema, kallat folkrörelse 2.0, knöt an till folkrörelsetraditionen och bildningsidealet och att inkubatorn ska kunna ge stöd till ideella organisationer och aktiva medborgare som vill utveckla idéer. Detta tema knyter även an till den tredje sektorn som historiskt har tagit ett stort samhällsansvar och till “det nya föreningslivet” som idag faller mellan stolarna och går miste om finansiering då det inte bygger på traditionellt medlemskap.

Fånga upp idéer på gatan
Diskussionerna vid workshoparna visade på vikten av att omfatta hela innovationskedjan och ha förmåga att fånga upp och utveckla idéer från såväl ett gäng ungdomar som hängt på gatan som initiativ från en tjänsteman eller idéer från erfarna entreprenörer som “bara” är i behov av mer traditionell coaching för att utveckla ett företag. Det finns alltså behov av en “förinkubator” som kan fånga upp alla slags idéer från olika aktörer och utveckla eller slussa dem vidare. Några initiativ passar bäst att utvecklas till företag och är därmed lämpliga att gå vidare till en mer traditionell inkubator inriktad på företag medan andra ska utvecklas till föreningar eller nya sätt att arbeta för tjänstemän inom kommunen och behöver därmed en annan typ av stöd.

Tackla sociala problem utifrån olika perspektiv
Vid ett uppföljningsmöte med Stadskontoret framstod det som att de föreställningar om inkubatorn som diskuterats under workshoparna mer har handlat om en distribuerad förinkubator snarare än en mer traditionell inkubator. En distribuerad förinkubator passar också väl in med Malmö stads idé om lokala innovationsforum; forum där människor med olika kvalifikationer kan samlas för att tackla sociala problem utifrån olika perspektiv. För att kunna omfatta hela innovationskedjan kan förinkubatorn och innovationsforumen hantera tidiga skeden och udda initiativ medan en mer traditionell inkubator kan hantera mer mogna och näringslivsinriktade idéer. Värt att notera är att förinkubatorn bygger mycket på de resurser som redan finns och en viktig uppgift för förinkubatorn därför blir att samordna dessa men även identifiera luckor som behöver fyllas med nya stödfunktioner. Vissa byggstenar till förinkubatorn finns alltså redan medan andra behöver skapas, sedan måste dessa sättas samman till en fungerande helhet. En förinkubator skulle mobilisera initiativ i olika faser och säkra ett inflöde till inkubatorn och andra stödfunktioner, till exempel Uppstart Malmö, MINC eller Coompanion.

“Vi som byggare måste vara ägare”
Det handlar inte om antingen-eller utan att tänka brett (både näringsliv och ideell sektor) och skapa ett samspel mellan en mängd olika stödfunktioner vilket kan bidra till att ett gynnsamt innovationsklimat skapas i hela Malmö. En av många viktiga lärdomar från workshopparna var att det behövs platser för tvärsektoriella och interdisciplinära möten där människor med olika bakgrund tillsammans kan utveckla nya idéer. Till exempel fungerade workshoparna som tidiga prototyper för hur en inkubator skulle kunna generera ömsesidigt lärande och stöd då till exempel Aluma direkt erbjöds hjälp med en framtida utmaning (det kontantlösa samhället) av Miljonprocessen där Do-Fi har teknisk kompetens för skapa en lösning så att säljarna kan göra elektroniska transaktioner. Även Feed’us fick hjälp med coachning och utvecklingen av en affärsplan från Artcom och Selfmade. Under workshoparna blev det också tydligt att många av deltagarna vill vara aktiva i skapandet och byggandet av inkubatorn och att “vi som byggare måste vara ägare”. Deltagarna poängterade också att det är viktigt att inkubatorn har ett mandat från de aktörer som är aktiva inom social innovation idag.

Läs mer om Living Lab Kvarteret och även Anders Emilsons rapport Kartläggning av design för social innovation.

  • Isa

    Här träffar ni mycket av det som känns viktigt gällande innovationskraft och samverkan. Härligt. Vad är nästa steg? Hur snart finns de distribuerade inkubatorerna “på plats”?

    • Hej Isa! Jag ska vb:a din kommentar till Per-Anders så återkommer han snart.